|
|
|
Aktuella insändare...
|
|||
|
001025 Tror du att hon kommer att få farbröderna med sig? När jag för några år sedan skrev min första insändare till Vallentuna Steget, i vilken jag angrep det faktum att våra politiker fryste barnomsorgsavgifterna några veckor före valet 1998 för att sedan chockhöja dem några dagar efter detsamma, fick jag från flera håll höra följande invändningar: "Det är ingen mening med att försöka påverka politikerna... det är som att sparka en elefant i baken... man får bara ont i foten"... ... eller som Ann-Britt GrŸnewald sagt: "Skolpolitiker är som krokodiler, de har små öron och en stor käft..." Min erfarenhet visar dock på motsatsen. Till slut urholkar vattendroppen stenen... bara det får droppa ett tag... För inte så länge sedan hörde jag att någon frågade om jag möjligen tycker illa om politiker.. rent allmänt sett alltså... och det gör jag naturligtvis inte alls, även om jag tycker att även de ibland behöver uppdateras och kanske bytas ut. Jag ogillar vissa beteenden hos människor, alldeles oavsett vilka människor det är... att inte hålla ord, att lämna undvikande svar, att sakna civilkurage, att ljuga och skylla ifrån sig på andra, att vara feg och obestämd och att utnyttja andras okunnighet... är exempel på beteenden som jag ogillar, och antagligen är det fler med mig som känner så. Att dessa egenskaper är så väl representerade bland politiker är knappast mitt fel, men det är klart att det i debatterna kan verka som om jag skjuter in mig på politiker som grupp. Det finns exempel på politiker i Vallentuna som jag tvärtom verkligen högaktar. En av dem slutade tyvärr sitt uppdrag i en av nämnderna i höstas just för att hans värderingar kom att strida mot den politik som bedrivs i kommunen, men det finns några till kvar. Så till skolväsendet då, som är det som verkligen ligger mig varmt om hjärtat, men som våra styrande politiker uppenbarligen tror att vi kan köra med vänsterhanden. Vi har en skola, med fantastiska medarbetare, som gör fullkomliga underverk sett i förhållande till de resurser och möjligheter som ges den. Vi har en förvaltning som planerar lysande utifrån de förutsättningar de har, och en grundskolenämnd som tillsammans med sagda förvaltning utformat en skolplan som skulle kunna ge oss en fantastisk skola. Och så har vi en samling "sur-gurkor" i kommunledningen som sätter en ära i att "spara" på våra pengar genom att se satsningen på ungdomar och äldrevård som en kostnad och inte som en investering. Kommunalrådet har börjat fatta nu. Enligt Aftonbladets
redovisning i förra veckan har hon förklarat sig villig att t.o.m. diskutera
en höjning av skatten i kommunen för att klara utbildningsuppdraget, men
tror du att hon kommer att få farbröderna med sig? Kommunen behöver uppväxande människor som inte bara fått en ordentlig utbildning utan också får med sig ett förtroende för kommunen som gör att de vill bo kvar och leva här. För att klara det målet behöver vi tydligen politiker som själva lever i den verklighet som majoriteten av befolkningen gör... som har barn i skolan och föräldrar boende i kommunen, på vårdhem eller i lägenheter... för de som beslutar i kommunen, med andra förutsättningar än dessa, verkar sakna de nödvändiga egenskaper som annars skulle gjort dem till goda styresmän: Empati - som kunde hjälpt dem att se invånarnas behov även där de inte sammanfaller med deras egna... Slughet - som skulle hjälpt dem att säkra sin egen plats i politiken och deras egen trygghet på ålderns höst.. för det är väl ändå så att det är nästa generation som skall betala deras pensioner, eller... Demokratiskt sinne - som skulle hjälpt dem att inse att det är majoritetens vilja som skall styra inte bara på valdagen utan också i de frågor som skall avgöras från dag till dag och på lång sikt... På riksplanet har skolan högsta prioritet, både i regeringspartierna och i oppositionen. Det var t.ex. M som lämnade in den motion, föranledd av särskilda omständigheter, som rörde skolfrågorna i januari i år, och bl.a. därmed visade att man prioriterar satsningen på skolan oerhört högt. Det är lokalt i Vallentuna som politikerna varken underordnar sig majoriteten, sina egna, d.v.s. oppositionen, eller väljarnas önskemål. Det är klart att vi skulle behöva byta ut dem. Håkan Mossberg Vallentuna Förenade Föräldraföreningar
|
|||
|
001024 Lärare sägs upp trots 17,3 miljoner från staten!!?! Det kan inte vara sant! Eller kan det detÉ Så har vi föräldrar med barn i Vallentunas skolor tänkt
oräkneliga gånger nu. istan på brister som nu börjat ge kännbara resultat kan göras mycket lång. Resultatet läser vi om i form av antal icke godkända elever i årskurs 8 och samt kraftigt ökad brottslighet i vår lilla "by". Att hälften av Vallentunas elever blev underkända på de nationella proven är inget som man bör ta lätt på och tro att man kan reparera på ett år. Det är resultatet av brister i Vallentunas skolor och ingenting annat. Det handlar alltså inte om en förlorad årskull utan om en allmän brist på kontroll. Det krävs skrämmande lite för att bli godkänd. Jag uppmanar er alla som inte tagit del av de nationella proven att göra det. Då kommer ni att förstå hur illa ställt det är. Nu har regeringen förstått att Sveriges kommuner inte bemästrar situationen. Nu öronmärker man att antal miljoner kronor som kommunerna skall använda för att höja lärartätheten. Vallentuna kommer fram till 2006 få 17,3 miljoner kronor i tillskott. Vad gör Vallentuna kommun då? Jo, de planerar att säga upp 40 lärare!!!! Smart drag Birgitta Almlöf! Snart kommer ju nya pengar som du kan använda till att återanställa några av dem för. Ge dig ut i verkligheten med öppna ögon, så skall du får känna av hur Vallentunabarnens vardag ser ut! Det är så genant att en f.d. lärare och rektor som du, med berått mod och helt utan självkritik, kör våra barn, vår framtid helt i botten. Tro bara inte att det går oss föräldrar förbi. Det gör det inteÉ Orolig och arg lärarmamma Svar direkt: Svar till arg och orolig lärarmamma Efter att ha läst Ditt brev så kan jag inte låta bli att undra varifrån Du fått Din information ifrån och vem Du vill kritisera. Du skriver i Ditt brev att Birgitta Almlöf gör ett smart drag som planerar att säga upp 40 lärare för att senare kunna återanställa några av dem när Vallentuna får del av de pengar som staten satsar på skolan. Inget kan väl vara mer felaktigt än ett sådant påstående. Birgitta Almlöf har aldrig planerat att säga upp några lärare. Vi politiker i grundskolenämnden som skulle kunna fatta ett sådant beslut har aldrig haft en tanke på att minska antalet lärare i skolan, däremot så har vi med tidigare beslut sett till att lärartätheten i Vallentuna har ökat. Vidare så skriver Du "att det dagligen förekommer misshandel och grym mobbing i Vallentuna högstadieskolor gör man ingenting åt". Som ytterst ansvarig för grundskolenämnden så kan jag inte tro att det här heller är sant. Någon sådan information har inte lämnats till mig eller grundskolenämnden, vare sig ifrån Grundskoleförvaltning, polis, rektorer, lärare eller föräldragrupper. Hur menar Du att Birgitta Almlöf eller grundskolenämnden ska agera i den här frågan när vi inte har några uppgifter som stöder Ditt påstående? Grundskolenämnden har sett till att det finns klara direktiv på skolorna hur de ska agera. Därefter är det skolpersonalens ansvar att se till att skolan blir en trivsam arbetsmiljö för både vuxna och elever. Du skriver om antalet icke godkända elever. Problemet är tyvärr mycket större än vad vi från början kunde tro. I skolverkets rapport om betyg i Vallentuna så kan vi utläsa att det inte bara beror på elevernas kunskapsnivå. Visste Du att det finns lärare i Vallentuna som anser att man i årskurs åtta inte ska kunna få betyget MVG? Det finns lärare som känner sig osäkra i hur betyg ska sättas. I Grundskolenämnden har vi agerat för att minska antalet elever med betyget icke godkänt. Vi har kunnat se att trenden är bruten och antalet elever med icke godkänt har minskat de senaste två åren. Och till sist lite om pengar till skolan. Grundskolenämnden har hittills blivit tilldelade 18,3 miljoner kronor i förstärkning för år 2001 jämfört med år 2000. Ytterligare förstärkning kan väntas. Det finns ingen verksamhet i kommunen som vi politiker prioriterat så högt som skolan när det gäller ekonomisk förstärkning. år 2001 kan Vallentuna skolor komma att tilldelas 1,75 miljoner från staten. Detta vet vi i nuläget inget om eftersom pengarna inte automatiskt kommer att fördelas mellan kommunerna. Vi är tvungna att stå med mössan i hand och ansöka om pengarna. Så behandlas vi i Vallentuna kommun av samma regering som år 2001 bestjäl oss på drygt 60 miljoner för att fördela till andra kommuner. Sten-åke Adlivankin, Ordförande i grundskolenämnden
01025 Det säger mer om förra årets budget än om årets Jag skulle vilja gå tillrätta med det svar på insändaren "Orolig och arg lärarmamma" som grundskolenämndens ordförande avgav på StegetIn. A) Det saknar väl fullständigt intresse varifrån informationen kommer, så länge den är korrekt. Vem som kritiseras är dessutom fullkomligt uppenbart för alla jag har frågat. I gruppen ingår emellertid inga politiker, så jag vet inte huruvida just dessa skulle begripit det sämre... som grupp betraktat menar jag nu... B) Samma rundfrågning visar med all önskvärd tydlighet att alla begriper att detta var ironi.. d.v.s. att insändaren tycker att det i n t e är särskilt klyftigt att säga upp folk, i synnerhet som det nu finns förstärkningar i form av statliga bidrag att ansöka om. C) Birgitta Almlöf är relativt snar att framhålla sig själv som politisk ledare i Vallentuna kommun, med all rätt för hon är ju faktiskt kommunalråd. Jag har själv först helt nyligen insett att hon faktiskt många gånger har svårt att få kommunstyrelsens gubbvälde att satsa på oss invånare. Att då insändaren gör en teknisk felskrivning när det gäller vem som verkligen sparkar är det rätt förment att slå ned på. I kommunens eget dokument "kommunplan 2000-2003" finns under rubriken "Elevprognoser och budgetram" tvenne grafer som visar den planerade minskningen av personal- resp. lärartäthet i skolan under dessa tre år. Samtidigt konstateras i texten intill: "Personaltäthet för samtlig personal per 100 elever måste minska från 13,7 till 12,3." För övrigt så har lärartätheten i skolan minskat i stort sett kontinuerligt de senaste åren och är idag c:a 25% mindre än för 10 år sedan. D) Ett snabbt telefonsamtal till den lokala polismyndigheten i Vallentuna bekräftar det som insändaren säger (onödigt för min personliga del i och för sig eftersom jag redan kände till det) och den vänliga polisen bekräftar att det inte finns rutiner som gör att incidenter rapporteras direkt till grundskolenämnden när polisen ingriper i skolorna. Däremot är händelserna oroande många och jag blir genast erbjuden statistik som bekräftar att insändaren har rätt och grundskolenämndsordföranden fel. Det är inte insändarens ansvar att se till att grundskolenämnden har kunskap om den verksamhet den leder. Grundskolenämnden har många liknande saker på sitt samvete. Hela skolplanen är full med mål och riktlinjer, som ekonomin sätter stopp för. S-å Adlivankin har direkt till mig förklarat hur enkelt man gör det för sig: "Politikernas uppgift är att bestämma målen och det är sedan tjänstemännen och skolledarna som skall se till at de uppfylls". Tyvärr är det ansvarslöst att dela ut uppdrag utan att försäkra sig om att resurser finns för att lyckas med dem. E) Det är ännu inte möjligt att utläsa om någon trend brutits. Att de elever som gick ut åk 9 i våras skulle gå ut med ett bra snittbetyg syntes redan åren innan, och bl.a. jag själv påpekade i debatten under föregående år vid ett flertal tillfällen att så var fallet. Den trend vi idag faktiskt börjar urskilja är att betygen i kärnämnena blir bättre, men på bekostnad av övriga ämnen. Det är alltså tydligt att man i högre grad kvalificerar eleverna till att få ansöka om en gymnasieplats, men inte att de verkligen komma in eftersom genomsnittsbetyget räknas i en ev. konkurrenssituation. De mål som satts upp är dock, enligt skolplanen 2000, att "varje elev skall erbjudas tid och stöd för att nå uppställda mål" och målet är att gå ut med betyg i alla ämnen. Skolverkets rapport påvisade en rad brister, eller som redovisningen valt att kalla det... "utvecklingsområden".. Väldigt få av dem, om ens något, kommer att kunna förbättras utan att resurser tas i anspråk.. och hur var det nu med resurstilldelningen..? F) Grundskolenämndens eget äskande löd på 275,9 Mkr, varav 5,2 Mkr föranleddes av en särskild satsning på barn med läs- och skrivsvårigheter som nämnden efter noggrant utredande i våras kommit fram till var absolut nödvändig. Detta var den siffra man menade skulle bibehålla kvaliteten i undervisningen samt tillföra dessa erforderliga resurser. Kommunfullmäktige beslutade att bevilja 260 Mkr, d.v.s. 15,9 Mkr mindre. Härav följer att 1) de 5,2 Mkr inte kommer att kunna satsas (fast det bedömdes ovillkorligen nödvändiga) samt resten, 11,7 Mkr, måste sparas i den ordinarie verksamheten. Grundskolechefens första konsekvensbeskrivning av denna besparing var att c:a 40 st. anställda måste lämna verksamheten (p.g.a. att 94% av den budget han råder över faktiskt är lönekostnader). På detta förslag fick han givetvis bakläxa, för inte ens Vallentunas politiker är så korkade att de sparar genom att låta personal motsvarande antalet i en hel skola gå för då skulle nämligen invånarna bli fullständigt galna, eller hur? Därför har skolchefen nu ombetts göra en annan slags besparingsförslag, där man istället försöker spara inom områden som få begriper konsekvenserna av, som t.ex. "halverad miljösatsning" och liknande begrepp. Att man satsat 18,3 Mkr mer i årets budget och ändå inte förmår att hålla den kvalitetsnivå man satt som mål, säger för övrigt mer om förra årets budget än om årets. G) Kriteriet för att få del av de nya, öronmärkta, pengarna från staten är att kommunerna visar i en ansökan 1) att de verkligen kommer att användas för att öka vuxentätheten i skolan och 2) att kommunerna själva skjuter till extra medel till samma sak. Ni behöver alltså inte alls "stå med mössan i hand" utan göra det som vi föräldrar krävt av er i åratal. Ni vill gärna få det att låta som om t.ex. en skattehöjning för att klara utbildningsuppdraget skulle helt och hållet ätas upp av denna utjämningsskatt, och därigenom få ursäkter för att inte mer resurser satsas. Emellertid är det inte fallet, även om en del av en ökad kommunalskatt skulle gå till andra kommuner. H) Det är väldigt fult att luras, i synnerhet när det innebär att man generar den som faktiskt sitter inne med sanningen... som t.ex. "Orolig och arg lärarmamma"... Håkan Mossberg Ordförande i Vallentunas Förenade Föräldraföreningar, VFFF |
|||
|
Steget 000118 Alla måste ta sitt ansvar för skolan! ()
Det är kanske inte så konstigt eftersom skolan berör oss alla. Vi har allmän skolplikt, vilket gör att alla har erfarenheter av egen skolgång och kanske också egna barns och barnbarns. Många känner inte igen sig och tycker att det var bättre förr medan andra tycker att förändringsarbetet går för långsamt. Det är också lätt att skylla brister i skolan på dåliga lärare. Det sker ett fantastiskt arbete ute på skolorna idag, som det inte talas så mycket om i massmedia. Det är först när det avviker från det normala det blir intressant. Elever och lärare arbetar tillsammans genom ett enormt utbud av aktiviteter och kunskapsinhämtande. Enligt undersökningar
är de flesta elever och föräldrar mycket nöjda med
skolan och vi har som regel både bra lokaler och engagerade, kompetenta
lärare i kommunen.
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet. Rektor har ansvaret
för att utforma skolans arbetsmiljö så att eleverna
får tillgång till handledning och läromedel av god
kvalitet, samordningen av undervisningen samt anpassningen av resursfördelningen.
Undervisningen och elevvårdsverksamheten skall utformas så
att varje elev får den hjälp den behöver. Under hela 90-talet har omfattande nedskärningar skett inom skolområdet. I många kommuner har man de senaste åren ökat anslaget till skolan och därmed kunnat höja kvalitén. De extrapengar som kommit Vallentuna skolor till del räcker inte ens i budgetramen till den utökning av verksamheten som sker i och med att elevantalet ökar med ca 200 elever/år. Detta gör att lärarna och skolledningen inte har möjlighet att uppfylla läroplanens alla krav. Skolans resurser räcker inte till. Lärare, fackförbund och skolledning har vid upprepade tillfällen framfört att skolan behöver mer resurser utan synbart resultat. Långtidssjukskrivningar bland lärare ökar och det finns goda, utbildade lärare som ser sig om efter andra arbeten. Tyvärr är det duktiga, erfarna lärare som inte orkar längre p.g.a. att de inte har förutsättningar att uppfylla sitt uppdrag, hur mycket de än arbetar. Det anställs också allt fler outbildade lärare och då måste de utbildade lärarna ta på sig extra arbetsuppgifter som handledare till dessa. Ska vi komma tillrätta med skolans problem måste resurserna öka. Vallentuna kommun måste fylla skollagens krav på ”En skola för alla” och ha en ambition att åtminstone hålla riksgenomsnittet vad gäller kvalitet ang. lärartäthet och antalet elever som går ut nian med godkända betyg. Idag ligger vi långt under riksgenomsnittet!
|
|||
|
|
